♥♥ Douglas Younger ♥♥ ♥
Jag säger som din fina mamma: Varför just du? Du som aldrig gjort nåt ont? Du som älskade att leva livet. Varför ska just du försvinna ifrån oss??
Du skulle ju bli stor, du skulle ju bli stjärna, du skulle ju bli idol!! Ååh, du skulle lätt ha klarat det! Douglas du var en fantastisk sångare, bara oslipad! Du skulle ju gå så långt....
Fan de va inte meningen att det skulle hända!!!! Det skulle inte vara du!!!!!
Jag kommer aldrig någonsin att glömma denna dag...
Ja kom till skolan, helt omedvetnde och glad. Ja hade franska första lektionen, men vår lärare kom sent. När hon kom hade hon tårar i ögonen. Hon frågade om vi inte hört ryktena, men alla sa nej. Då berättade hon att en i skolan dött på natten. Ja berädde mig på att höra vem, men ja trodde aldrig att de skulle va du! När hon berätta det blev ja helt chockad! Ja ställde mig upp och började gå från klassrummet. Hon sa åt mig att stanna men ja vägrade. Ja ville till nicklas, men sen till jennifer men sen till johanna! Ja sprang in i hennes klassrum å grät. Hon tog tag i mig och lyfte ut mig. Ja höll på att svimma. Mina ben gav vika å ja låg bara och skakade på golvet. Men ja grät oxå. Nästan skrek. Det kändes så overkligt...
Jag har gråtit hela dagen. Tänkt att "nu är tårarna slut", men ändå rullar de ner nya för mina kinder om och om igen...♥
Resten av dagegn bara gick.....
Jag kommer aldrig glömma 8:ornas korridor den dagen. Alla satt längst väggarna helt paralyserade eller helt rödgråtna...
Du skulle ju bli stor, du skulle ju bli stjärna, du skulle ju bli idol!! Ååh, du skulle lätt ha klarat det! Douglas du var en fantastisk sångare, bara oslipad! Du skulle ju gå så långt....
Fan de va inte meningen att det skulle hända!!!! Det skulle inte vara du!!!!!
Jag kommer aldrig någonsin att glömma denna dag...
Ja kom till skolan, helt omedvetnde och glad. Ja hade franska första lektionen, men vår lärare kom sent. När hon kom hade hon tårar i ögonen. Hon frågade om vi inte hört ryktena, men alla sa nej. Då berättade hon att en i skolan dött på natten. Ja berädde mig på att höra vem, men ja trodde aldrig att de skulle va du! När hon berätta det blev ja helt chockad! Ja ställde mig upp och började gå från klassrummet. Hon sa åt mig att stanna men ja vägrade. Ja ville till nicklas, men sen till jennifer men sen till johanna! Ja sprang in i hennes klassrum å grät. Hon tog tag i mig och lyfte ut mig. Ja höll på att svimma. Mina ben gav vika å ja låg bara och skakade på golvet. Men ja grät oxå. Nästan skrek. Det kändes så overkligt...
Jag har gråtit hela dagen. Tänkt att "nu är tårarna slut", men ändå rullar de ner nya för mina kinder om och om igen...♥
Resten av dagegn bara gick.....
Jag kommer aldrig glömma 8:ornas korridor den dagen. Alla satt längst väggarna helt paralyserade eller helt rödgråtna...
Du vände uppåner på allas värld. Alla sörjde dig. Även de som inte kände dig så väl visste att du var en underbar människa!
Hela skolan låg i sorg idag. För dig!
Jag ville inte gå hem till dig i början. Dina föräldrar ville att nicklas skulle komma, å när han bad mig följa med sa ja inte nej. Ja ville inte lämna honom! Men ja ångrar inget! Jag är så glad att jag gick! Din familj saknar dig så mycket och älskar dig mäst av allt!
Att vara i ditt rum utan dig var så konstigt, men du var ändå där! Allt var så orört! Dina kläder låg slängda och det låg böcker och saker överallt!
Jag å nicklas satt bara där och grät i säkert en halvtimme...
Vi lämnade varsina medelanden, kan du se dom från himlen?
Din familj tog emot oss med öppna armar! Jag satt i soffan å tröstade din mamma. Hon sa så fina saker om dig.. För en stund kändes ja som den vuxna som tröstade, och hon som de otröstliga barnet! De sa att vi får komma tillbaka när vi vill. Och om du inte har något emot det vill jag gärna komma ofta och sitta i ditt rum, för att minna och sörja dig ♥
I skolan skrev alla i en bok till dig. Kan du se det där uppifrån??
De här är en av de sagar som jag har gråtit mäst på i hela mitt liv....♥
Och tack för allt douglas! Tack för de gånger du stöttat mig och tack för att du gav mig en människa som jag älskar så otroligt mycket! Utan dig skulle jag aldrig ha lärt känna nicklas. Tack för tiden vi hade tillsammans!
Du var underbar och älskad av alla! Du är så otroligt saknad!!♥♥
I himlen kommer du bli en stjärna!♥
Du är inte död, inte för mig... Du kommer att leva kvar i våra minnen föralltid!♥♥♥
Jag ville inte gå hem till dig i början. Dina föräldrar ville att nicklas skulle komma, å när han bad mig följa med sa ja inte nej. Ja ville inte lämna honom! Men ja ångrar inget! Jag är så glad att jag gick! Din familj saknar dig så mycket och älskar dig mäst av allt!
Att vara i ditt rum utan dig var så konstigt, men du var ändå där! Allt var så orört! Dina kläder låg slängda och det låg böcker och saker överallt!
Jag å nicklas satt bara där och grät i säkert en halvtimme...
Vi lämnade varsina medelanden, kan du se dom från himlen?
Din familj tog emot oss med öppna armar! Jag satt i soffan å tröstade din mamma. Hon sa så fina saker om dig.. För en stund kändes ja som den vuxna som tröstade, och hon som de otröstliga barnet! De sa att vi får komma tillbaka när vi vill. Och om du inte har något emot det vill jag gärna komma ofta och sitta i ditt rum, för att minna och sörja dig ♥
I skolan skrev alla i en bok till dig. Kan du se det där uppifrån??
De här är en av de sagar som jag har gråtit mäst på i hela mitt liv....♥
Och tack för allt douglas! Tack för de gånger du stöttat mig och tack för att du gav mig en människa som jag älskar så otroligt mycket! Utan dig skulle jag aldrig ha lärt känna nicklas. Tack för tiden vi hade tillsammans!
Du var underbar och älskad av alla! Du är så otroligt saknad!!♥♥
I himlen kommer du bli en stjärna!♥
Du är inte död, inte för mig... Du kommer att leva kvar i våra minnen föralltid!♥♥♥
♥Vila i frid♥
♥♥♥♥♥
Douglas Younger 4/2-1994.18/5-2010
Douglas Younger 4/2-1994.18/5-2010
♥♥♥♥♥
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag gråter när jag läser det här
Postat av: A M M E
fy fan va orättvist allting känns...
Postat av: Hannah
så jävla orättvist :'( <3
Postat av: aliciaaa
gråter också när jag läser detta, även fast jag inte kände honom. fyfan vad hemskt..
Trackback
